I den mån jag orkar skriva om samhälle, miljö, myndigheter och andra politiska frågor kan det hända att det hamnar här.

Det som skrivs här är mina egna åsikter fristående från mitt engagemang i olika föreningar (inklusive Miljöpartiet det gröna i Hörby).

lördag 6 oktober 2012

Regisserad Samhällsdebatt

"Vi låter helt enkelt den regisserade teatern om tavlan bli politiskt dominerande precis i samma period som beslut om Socialnämndens åtgärder redovisas och beslutas, och kommande års budget är under slutlig utformning. Men media har en spännande tavla att skriva om så här slipper man debatt."

Det är spännande att sitta lite vid sidan om och liksom som åskådare titta på den regisserade teatern om Hörbys Tavla.

För man kan inte undvika att se hur flera saker händer nästan samtidigt:


Regin lyckades inte helt och man var tvungen att bromsa processen genom att en grupp inom M fick bojkotta mötet vilket vi kan läsa om i Skånskan, mötet blir genomfört en andra gång då  Ahlkvist är på semester varefter Pelle Skerup kliver ut i media och "styr upp" saker och ting.

Frågan man borde ställa sig kan jag citera är enligt spionromanerna GRU/KGBs standardfråga: Vem tjänar på detta?


Det är ingen nyhet att jag är trött på M:s interna problem. Det stör vår möjlighet att jobba politiskt, för vi har ett ansvar att hantera under mandatperioden. Det finns många frågor att jobba med och bortsett från att tavlans inköpsprocess borde granskas av kompetenta personer som tex revisionen så anser jag den marginell. Aktivt och konstruktivt arbete inom kommunens förvaltning är betydligt viktigare. Sköter vi det mår Hörby bättre i allmänhet och pengarna räcker till utsmyckning.

Det gör mig rädd

Det som är direkt uppseendeväckande och som gör mig rädd är att en liten grupp politiker som jag uppfattar har lite väl stort direkt maktbehov också har så lätt att regissera Skånskans skriverier. Media anses vara "3:e statsmakten" och man hör ofta hur media skall vara oberoende. Jag har svårt att se detta oberoende just nu.

Media borde stå på medborgarens sida och bevaka oss politiker i vårt verk. Just nu upplever jag att media är hårt regisserad av några få politiker och därmed springer enskilda intressens ärende och blir både orsak och del i en politisk process.

Man kan bara hoppas att den kartellliknande överenskommelse mellan Skånskan och Syd-Svenskan om vem som skriver vad i våra små kommuner bryts och man börjar tävla i korrekt rapportering. Tyvärr är det nog en utopi och det är i dessa tider jag saknar en väl utbyggd helt oberoende skattefinansierad och reklamfri bevakning. Fria-Tidningen är det närmaste jag ser just nu.

För det är givetvis så att media själva kan besluta om vad vi som samhälle skall reagera på och hur vi skall reagera. Makten i media är stor och i vårt monopol-liknande fall helt odemokratisk och oinskränkt. Vi litar på det som står skrivet men glömmer att reportern inte alltid har torrt på fötterna i sina uttalanden, att det som skrivs alltid är vinklat till någons förmån.

Hat eller ilska som politisk drivkraft

Göran Persson sa i en intervju något i stil med: Jag har sett klass-samhället och jag hatar det. Det gjorde intryck på mig, mest för att jag anser att politik skall vara framtidsinriktat och bedrivas med visioner om hur saker borde vara. Jag vill inte att politiker skall drivas av hat mot något som INTE skall vara eftersom det lätt blir onyanserat och mållöst.

Samma gäller politik som drivs av ilska. Debatten blir skev och onyanserad och vi kan redan se hur stämningen i samhället snabbt blivit fyrkantigt aggressivt. Vi låter helt enkelt den regisserade teatern om tavlan bli politiskt dominerande precis i samma period som beslut om Socialnämndens åtgärder redovisas och beslutas, och kommande års budget är under slutlig utformning. Men media har en spännande tavla att skriva om så här slipper man debatt.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar